Pedagogik

De nationella styrdokumenten bygger på en kvalitativ kunskapssyn, att kunna argumentera, analysera, dra slutsatser och göra jämförelser är viktiga egenskaper att utveckla.

Utifrån styrdokumenten är kunskapssynen kvalitativ och sedan finns det olika teorier omkring lärandet att utgå från i undervisningen.

De nationella läroplanerna har påverkats av några olika teorier om lärande. I skolverkets rapport nr 221, 2002 beskrivs de tre perspektiven som är socialkonstruktivistisk teori, metakognition och sybolisk interaktionism.

Socialkonstruktivistiskt perspektiv

Detta perspektiv härstammar från Piaget traditionen och det konstruktivistiska perspektivet men mer vikt läggs på den sociala delen av undervisningen.

Interaktionen mellan eleverna anses som lika viktig som elevens individuella arbete. Då elever samarbetar med varandra kan de komma att ifrågasätta sina övertygelser och pröva nya idéer. Eleverna lär genom att samarbeta och vinner då både sociala och kognitiva fördelar. Huvudtesen är att elever lär mer och bättre tillsammans med andra som kan mer än de själva och därför blir förmågan att imitera viktig för utvecklingen.

Konstruktivismen

I konstruktivistisk teoribildning ses inte eleven som passiv mottagare av information utan skapar sin egen förståelse genom aktivt deltagande.

Inledning och planering av arbetet är en avgörande faktor om man har ett konstruktivistiskt förhållningssätt. Det är viktigt att inledningen av ett arbetsområde stimulerra, skapar nyfikenhet,obalans och ge ett underlag för att gå vidare.

Utgår från Piagets stadieteori som innebär att varje elev genomgår samtliga steg i samma ordning och tidigare utvackling integreras med den senare.

Metakognition, att reflektera över sitt eget tänkande och bli medveten om hur man lär bäst är ett viktigt verktyg i undervisningen. Eleven ska vara medveten om sitt eget lärande och känna till de mål och riktlinjer som styr undervisningen. Eleven ska veta hur han/hon ska lösa ett problem, kan fatta beslut och välja strategier i lärandet.

Vid bedömningen lägger läraren vikt vid om eleverna förstår allmänna principer inom ett ämne och om de kan använda de metoder och strategier för att lösa problem.

Att planera ett arbetsområde utifrån ett konstruktivistiskt synsätt innebär att:

Inledningsvis göra eleverna nyfikna på området.
Ta reda på hur eleverna uppfattar området.
Elevernas tankar och funderingar får vara det centrala i undervisningen.
Uppmuntra elevernas intiativ och självständighet.
Experimentera/undersöka
Avslutningsvis uppmuntra till reflektion.

Symbolisk interaktionism

Symbolisk interaktionism utgår från att lärandet sker i en gemenskap där olika språkliga uttryck används som tal-, skrift-, bild- och kroppsspråk. Eleverna ska känna lust att lära och ges tillfällen att uttrycka sitt lärande i konst, drama, musik, rörelse, spel och lekar. Det är viktigt med dialog och social interaktion.

Sociokulturellt perspektiv

I sociokulturell teoribildning anses inlärning ske i språkliga sociala sammanhang. Språket ses som ett viktigt redskap (artefrakt) i lärandet, både i kommunikation med andra men även ett ”inre tal” för att bearbeta information. Eleven är i ständig interaktion med läraren och med sina klasskamrater. Arbete i mindre strukturerade grupper förespråkas. Arbetssättet förutsätter att eleverna känner både ett individuellt och gemensamt ansvarstagande.

Hänsyn tas till samspelet omvårld och lärande, såsom traditioner, förväntningar och den kommunikativa miljön.

I skolans värld introduceras begreppen först och därefter ges en förklaring över vad de betyder och vad de kan användas till. I vardagen är det tvärtom, vi kan använda begrepp och kunskaper utan att kunna förklara dem. Detta innebär att det kan vara svårt att utgå från elevernas perspektiv i lärandet, elevernas personliga erfarenheter konfronteras med skolans sätt att bilda kunskaper, det är inte alltid så att dessa sammanfaller med varandra.

Bedömningen inriktar sig på frågor som gäller kvalitén på elevernas deltagande i läroaktiviteterna. Bedömningen sker fortlöpnde och inte isolerat efter läroprocessens slut.